Järnvägen avgör klimatet, tillväxten och beredskapen. Branschen arbetar gemensamt för att öka tempot, stärka genomförandet och ta större ansvar för helheten. Men utan tydlig politik, långsiktiga spelregler och hållbar finansiering stannar utvecklingen.
Järnvägsbranschen har samlat sig. Från trafik och underhåll till industri ökar vi tempot, stärker genomförandekraften och tar ansvar för helheten. Det lägger grunden för Vision 2050: ett mer konkurrenskraftigt, effektivt och kundnära järnvägssystem.
Men räcker det? En robust och tillförlitlig järnväg kräver politiska beslut som håller över tid – tydliga mål, stabila spelregler och långsiktig finansiering.
I detta seminarium möts politik, näringsliv och bransch för att diskutera nästa steg. Vad innebär det finanspolitiska ansvaret i praktiken? Och vad kostar det att inte investera i samhällskritisk infrastruktur?
Med valet i sikte riktas blicken framåt: vilken järnväg vill partierna se 2050 – och hur väl svarar den mot branschens färdplan?

Pass 1: Från låsningar till lösningar – den unika kraften i järnvägsbranschens samverkan med Vision 2050 och Färdplan
Järnvägsbranschen är en framtidsbransch, där många aktörer tillsammans måste bidra för att systemen ska fungera. De senaste åren har vi sett en tydlig positionsförflyttning, från många låsningar mellan aktörer till ett läge där branschen tillsammans fokuserar på att hitta lösningar och vägar framåt. Ett bra exempel är Vision och Färdplan mot 2050 som tagits fram av branschen inom Järnvägsbranschens Samverkansforum.

Pass 2: Tågen behöver rulla, samtidigt som järnvägen behöver rustas upp – vad krävs?
Järnvägen slår rekord i resande och förväntas bära en allt större del av både person- och godstransporter i framtiden. Samtidigt ser vi ett eftersatt underhåll som ökar sårbarheten i systemet tillsammans med klimatförändringar och oroligt säkerhetsläge. Allt sammanvägt ställer nya krav på ökad robusthet och beredskap. Vi har en ändlig kapacitet och en oändlig efterfrågan. Hur hittar vi rätt balans här och nu mellan underhåll och kapacitet tills vi har en järnvägsinfrastruktur i balans?

Pass 3: För ett konkurrenskraftigt Sverige – hur säkerställer vi en järnväg som stärker tillväxt och näringsliv?
I ett läge där försvar, energi och välfärd också kräver mer resurser räcker det inte att fråga vad som behöver göras, utan också hur det ska finansieras och prioriteras. Är dagens modell tillräcklig, eller behövs nya sätt att tänka kring investeringar och riskdelning? Och vad kostar det egentligen att inte bygga och inte rusta upp – i form av tappad konkurrenskraft och uteblivna industrisatsningar?

Deltagare:
Annika Winsth, chefsekonom Nordea
Aylin Nouri, Socialdemokraterna och ledamot Trafikutskott
Björn Asplund, ordförande Swedtrain och Customer Director Alstom
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen och före detta infrastrukturminister
Henrik Andersson, strategikonsult Sweco
Henrik Dahlin, vd Green Cargo
Jakop Dalunde, Miljöpartiet och Trafikregionråd Region Stockholm
Jimmy Hagström, ordförande FSJ och maskinchef Strukton Rail
Maria Stockhaus, Moderaterna och ledamot Trafikutskott
Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen
Roberto Maiorana, ordförande JBS och generaldirektör Trafikverket
Ulrika Geeraedts, planeringsdirektör Trafikverket
Ulrika Heie, Centerpartiet och ordförande Trafikutskottet
Thomas Morell, Sverigedemokraterna och vice-ordförande Trafikutskottet
Maggie Ambrosini-Hagelkvist, styrelseledamot FSJ
Ulrika Geeraedts, planeringsdirektör Trafikverket
Maria Nyman, trafikdirektör Skånetrafiken
Jonas Abrahamson, vd SJ
Bertrand Gryspeer, Vd Vossloh Switch Systems

Moderator:
Linus Eriksson, vd Öresundsbron